Syftet med arbetet var att sammanställa vad som tidigare har skrivits om de essentiella fettsyrorna och huruvida de har effekt på ögats främre delar, framför allt på det torra ögat.Denna litteraturstudie har genomförts med hjälp av artiklar som hittats på PubMed och Google Scholar, med hjälp av sökord såsom ?nutrition, dry eye, omega-3 och fatty acids?,men även med hjälp av andra artiklars referenslistor. Artiklarna har sedan sammanställts tilldetta arbete.Efter sammanställning av artiklarna är det möjligt att skönja en mildrande effekt av omega-6 fettsyror på symtom på torra ögon och även en ökning av tårproduktionen. Även omega-3 fettsyror tycks ha dessa egenskaper och kan därför hjälpa det torra ögat. Dock tycks en högre omega-6:omega-3 ? kvot leda till en ökad risk för torra ögon, vilket faktiskt till viss del motsäger resultatet att omega-6 fettsyror fungerar förbättrande för torra ögon.

Syfte: Syftet med denna studie är att utvärdera Ocular Protection Index (OPI) för att se om det är en användbar metod vid diagnosticering av torra ögon. En del i utvärderingen är att undersöka korrelationen mellan OPI och resultatet på en symtomenkät, Texas Eye Research and Technology Center Dry Eye Questionnaire (TERTC-DEQ).Metod: Försökspersonerna fick i början av undersökningen fylla i TERTC-DEQ. Därefter observerades försökspersonerna vid läsning på avstånd och nära håll för att mäta deras blinkintervall. Försökspersonernas ögon undersöktes med spaltlampa och Tear Break-Up Time uppmättes för att därefter räkna fram OPI för varje försöksperon.Resultat: Totalt undersöktes 34 personer varav 4 personer exkluderades på grund av att de ej uppfyllde urvalskriterierna. Endast mätningar på höger öga redovisas i resultatet.

Bakgrund: Symptom vid torra ögon kan vara en känsla av torrhet, irritation, okomfort, främmande kropps känsla och ökad produktion av tårar. Torrhetskänslan varierar under dagen men är mest påtaglig framåt kvällen. 3 av 4 som upplever symptom för torra ögon har ett tunnare lipidskikt. Diagnostisering av normala, måttligt torra och torra ögon kan dels göras med hjälp av en symtomenkät t.ex. TERTC-DEQ.Syfte: Att undersöka om lipidskiktet förändras i tjocklek från förmiddag jämfört med eftermiddag under samma dag.Metod: I studien deltog 6 män och 21 kvinnor med en medelålder på 23.3 ± 2.1 år.

Syfte: Syftet med studien var att utvärdera om det fanns någon variation av tårfilmens osmolariet, morgon och kväll hos personer utan symptom av torra ögon.Metod: Tårfilmens osmolaritet mättes på totalt 30 patienter, två gånger på en dag; morgon och kväll. Mätningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. Både höger och vänster öga mättes på varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkät vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom på torra ögon tilläts delta i studien.

Syfte: Det är många som upplever att de får torra ögon vid användning av kontaktlinser. Därför är syftet med denna studie att jämföra NITBUT utan och med kontaktlinser för att undersöka om kontaktlinser påverkar tårfilmsstabiliteten.Metod: 30 stycken vana linsbärare deltog i studien. Två mätningar utfördes, en gång på eftermiddagen då försökspersonen varit utan kontaktlinser hela dagen och en då de använt sina habituella kontaktlinser i minst sex timmar. NITBUT mättes indirekt med hjälp av Tearscope-plus och ett fint gitter. Det gjordes tre mätningar per öga där ett medelvärde sedan räknades ut.Resultat: Det var ingen signifikant skillnad (p > 0,05) mellan höger och vänster ögas mätningar.

Det här examensarbetet är en konceptstudie om nya typer av torra och snabba skottsystem isamarbete med Alfa Laval Tumba AB. Företaget tillverkar centrifugalseparatorer för avskiljningoch rening av olika vätskor. Slam som bildas av föroreningar i processen avlägsnas ut urseparatorns dubbelkoniga periferi med hjälp av ett hydraliskt vattenbaserat skottsystem.Syftet med arbetet har varit att utveckla snabbare och exaktare skottsystemlösningar med mindrevattenförbrukning.För att definiera befintliga problem med dagens system har en förstudie med kartläggning avkundbehov och konkurrensanalys genomförts. Studien har påvisat att det finns ett behov avframförallt snabba och repeterbara skott.Examensarbetet presenterar en rad konceptlösningar till problemet. En lösning är baserad på ettvolymstyrt skottsystem med runtgående ringspalt.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka repeterbarheten hos Schirmer I test samt att undersöka om det fanns något samband mellan Schirmer I test och enkäten TERTC-DEQ.Metod: 26 personer deltog i studien. Innan första mättillfället fyllde försökspersonerna i ett informerat samtycke och enkäten TERTC-DEQ. De undersöktes med hjälp av ett biomokroskop och deras ögon graderades med hjälp av Efron och CCLRU grading scales innan första mättillfället. Schirmer I test mättes vid tre tillfällen med en veckas mellanrum.Resultat: Resultatet av mätningarna visade att det var låg repeterbarhet hos Schirmer I test om man utför tre upprepade mätningar. Resultatet visade också en korrelation mellan testresultaten och enkäten TERTC-DEQ (r=-0,6184), det vill säga de försökspersonerna som hade ett högt resultat på Schirmer I test hade också en låg summa på enkäten TERTC-DEQ.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

Hendravirus är ett zoonotiskt virus som finns i Australien. Dess naturliga reservoar är fladdermöss. Fladdermössen kan föra över smitta till hästar och från hästar har man sett smittspridning till människor. Smittspridning från fladdermöss direkt till människa har inte observerats. Viruset upptäcktes första gången 1994.

Låga krav och torra semesterorter. Svenskarnas populäraste resmål Thailand lockar med exotisk natur och hett klimat.Bakom färgstarka resebroschyrer och hotellmurar döljer sig dock en annan, torrare verklighet. Vattenbristen ökar, turismen bidrar och resebolagen ställer låga krav på hotellen..

När man arbetar med gröna miljöer ställs man ibland inför problematiska platser där ingenting verkar överleva. Ett exempel är platser med skuggiga och torra ståndorter. Växter är beroende av solljus och vatten för att leva således kan det vara svårt att hålla dessa platser grönskande. Därför är det spännande att söka svar på vilka växter som kan trivas och ge en vital grönska för skuggiga och torra ståndorter.Studiens frågeställning lyder: Vilka växter kan ge vital grönska i torra och skuggiga ståndorter i urban miljö? Den kompletteras med underfrågan: Bör man göra något särskilt i anläggningsskedet av en skuggig och torr ståndort för att öka möjligheterna för en vital grönska? Svar på varför vissa växter är bättre lämpade för vissa ståndorter har sökts genom litteratur kring biologi, växtfysiologi, växter och stresshantering samt trädgårdslitteratur.

Syftet med denna studie var dels att undersöka användning av symptomfrågeformulär vid bedömning av ögontorrhet, dels att titta närmare på vilken metod och/eller vilka kombinationer av tester svenska optiker föredrar för bedömning av ögontorrhet.Metoder: Två olika typer av symptomfrågeformulär, den ena publicerad av The Canadian Dry Eye Epidemiology Society (CANDEES) och den andra med hjälp av Ocular Surface Disease Index (OSDI), översattes till svenska och distribuerades slumpmässigt bland patienter från en optikerpraktik i Kalmar. Dessutom har en webbaserad enkät skickats till 800 optiker för att undersöka deras förstahandsval av test för utvärdering av ögontorrhet. Deras andra, tredje och respektive fjärde val har också noterats, liksom eventuella ytterligare kommentarer.Resultat: Åttiofem patienter svarade på åtminstone ett av frågeformulären, varav 34% (17/50) CANDEES och 32,7% (16/49) OSDI respondenter uppgav att de hade milda till svåra symptom på torra ögon. Av de 800 e-postmeddelanden som skickades ut, svarade bara 64 (8%) optiker. Symptomfrågeformulär används oftast som enda testdiagnostik (42,2%).

Elakartad lungsjuka hos nötkreatur (Contagious bovine pleuropneumonia, CBPP) är en bakterieorsakad pleuropneumoni som orsakar stora ekonomiska och sociala problem i stora delar av Afrika. Ingen annanstans i världen spelar den så stor roll som i de torra områdena söder om Sahara där den orsakar epidemier och är endemisk. Mykoplasma mycoides subsp. mycoides Small Colony variant (MmmSC) är den orsakande bakterien. MmmSC överlever dåligt i omgivningen och kräver direktkontakt för överföring. Vanligaste smittvägen är inhalation av hostdroppar från infekterade djur. Bakterien adhererar till epitelet i luftvägarna och utövar cytotoxiska effekter.

De återstående två tredjedelar av tunnlarna igenom Hallandsåsen kommer att slutföras med hjälp av fullortsborrningsteknik. Tunnelborrmaskinen (TBM) är en sköldad maskin som har möjlighet att gå i öppet så väl som slutet läge. Slutet läge innebär att utrymmet framför borrhuvudet trycksätts av en slurryblandning med åtta bars mottryck som begränsar vatteninläckaget samt stabiliserar fronten. Även förbehandling av bergmassan genom skölden eller genom borrhuvudet är möjlig för att begränsa vatteninläckaget och stabilisera bergmassan framför fronten. TBM:en är utrustad med borriggar från Atlas Copco som har möjlighet att använda sig av MWD-teknik (measure while drilling).

Användandet av trådlösa sensorer inom byggindustrin är relativt nytt. Sensiblesolutions AB har utvecklat en produkt för fuktindikering som kan användasi t.ex. lätta utfackningsväggar. Systemet bygger på att två styckenpassiva RFID-taggar fästs på ett kort med ett mellanrum så att inte taggarnastör varandra. Den ena är täckt med en fuktabsorberande pappersbit som tarupp fukt ur den omgivande luften medan den andra är öppen mot omgivandeluft.